tag:blogger.com,1999:blog-8796431616844678984.post234301142741926951..comments2014-09-15T12:37:23.324+02:00Comments on Slussen: Funktionalismens mörka sidadmolhttp://www.blogger.com/profile/10447614017653922310noreply@blogger.comBlogger4125tag:blogger.com,1999:blog-8796431616844678984.post-61589913914066339022009-11-22T11:30:13.608+01:002009-11-22T11:30:13.608+01:00För en mer komplicerad bild av svensk modernism ko...För en mer komplicerad bild av svensk modernism kolla upp: http://magazines.documenta.de/frontend/article.php?IdLanguage=1&NrArticle=264<br />Samt Yvonne Hirdmans studie: Att lägga livet till rätta. <br />Denna fråga hör ju samman med biopolitisk maktutövning. Och det vore ju intressant med någon post där du kopplar samman arkitektur och fotografi. Har exempelvis modernistisk utopisk arkitektur och något gemensamt med en viss syn på fotografi?<br />/FSAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-8796431616844678984.post-32869680483361800522009-11-20T21:00:59.443+01:002009-11-20T21:00:59.443+01:00Du skriver i din kommentar att det svenska nationa...Du skriver i din kommentar att det svenska nationalstatsuppbyggandet och enade svenskheten var lika tråkigt enhetlig som funktionalismen. Jag vet inte om jag håller med. Folkhemmet som utvecklades byggde på tanken om ”ett gott hem åt alla”, på alla plan. I jämförelse med trångboddhet, långa arbetsdagar, kort semester, översitteri, stora löneglapp o.s.v. är det svårt att i en mening avfärda välfärdsstaten som tråkig. Frågan är om det går att skapa ett samhälle med visionen om lika villkor för alla utan att det i så fall blir tråkigt?! Roligt eller klasslöst, tvingas vi välja, går det inte att få både och? Kuba kanske. Det måste in rom&cola i leken för att det ska funka, hembränt är inte lika roligt.<br /><br />/KAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-8796431616844678984.post-50179831840120306452009-11-20T16:22:17.778+01:002009-11-20T16:22:17.778+01:00Hej,
jag tycker att perspektivet är intressant oc...Hej,<br /><br />jag tycker att perspektivet är intressant och relevant, men kopplingen till Herman Lundborg känns långsökt och ganska tillkämpad. För mig handlar modernismen (och subsetet funktionalism) om tron på Framsteget, framåtskridandet och positivismen, vilket du delvis är inne på. Jag skall läsa mer noggrant och kanske kommer jag med kommentarer snart. Ett mycket bra arbete på det hela taget.<br /><br />/VAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-8796431616844678984.post-50967764252669816302009-11-13T00:36:19.571+01:002009-11-13T00:36:19.571+01:00Jag hade precis ett samtal med min far om det här ...Jag hade precis ett samtal med min far om det här inlägget. Som Stockholmare sen 1929 har han sett Slussens alla årstider och levt i staden under bilismens förödande seger över alla andra alternativ till kommunikation och färdmedel. <br /><br />Han påpekade att Slussen som trafikkarusell ändå löste sin uppgift under flera decennier och att det ”misslyckande” som jag talar om när det gäller Slussens funktion, kom först senare och då på grund av andra omständigheter i staden som avsaknad av broar och alternativa trafikleder. Han är också skeptisk mot min dramatiska och långt dragna kritik mot Funktionalismen och mitt sätt att likna det med Herman Lundborgs raslära. <br /><br />Jag funderar på ifall jag tar i för mycket när jag jämför Lundborgs raslära med Funktionalismen. Men jag använder extra emfas eftersom den idag är så populär igen och för att den alltid tycks framställas så människovänlig och så i linje med vad som idag är en politisk korrekt svenskhet. Att peka på den mörka sidan är kanske att peka på en sida vi aldrig fick se så mycket av men ändå fanns den där som en möjlig utvekling, en väg som aldrig togs. Folkhemmet och socialdemokratin var fram tills andra världkrigets slut sysselsatta med att bygga en svensk nationalstat, en svensk befolkning, en svensk enad svenskhet som var lika tråkigt enhetlig som funktionalismen. <br /><br />Visionen i ”Acceptera!” är inte varken oskuldsfull, harmlös eller otydlig med sitt budskap. Slussen är idag en symbol, en ruin för detta skeende. <br /><br />Däremot har jag märkt att jag gärna ofta relaterar till Lundborg och rasbiologin och i förlängningen till Hitler. Jag gör det även i andra sammanhang än detta. Det är väldigt våldsamt och dramatiskt att knyta sådana paralleller. Varför gör jag det? <br /><br />Det är en bortre vägg för mig, en extrem gräns att studsa bollen emot. Hitler och Lundborg blir figurer i en verklighet där resonemangen dragits till sin spets. Egentligen skulle de kunna vara några andra personer eller händelser för handlar inte historia om att just sätta saker i samband med varandra, att se gemensamma väggar eller referenspunkter i processen? Hitler och Lundborg är väldigt tacksamma karaktärer att använda sig av för de tillskrivs så tydliga egenskaper och är relativt lika betraktade av många olika ögon.<br /> <br />En annan betydande sak är att Lundborgs Svenska Folktyper som nu ligger här på mitt skrivbord är en av mina första stora upplevelser av ett fotografiskt verk. Jag tror jag gärna återkommer till boken då jag älskar den så mycket i sin fasansfullhet.dmolhttps://www.blogger.com/profile/10447614017653922310noreply@blogger.com