Funktionalismens pastellfärgade nyanser

Det regnar sällan på byggnadsillustrationer. Det tycks vara ett tillstånd av konstant sommarsol, folkliv och grannsämja i skira färger. Öppnar man foldern som presenterar nybyggen finns det vissa ord, fraser och formuleringar som återkommer i varje text.

Jag skrev ett tidigare inlägg om Funktionalismens mörka sida där jag pekade på dess idé om att ersätta särart med enhetlighet och knöt ett samband till svensk rashygien. Kommentarerna tyckte att liknelsen var långt dragen och att bilden jag målade upp av funktionalismen var något onyanserad. Jag svarar: Naturligtvis var bilden onyanserad då de ljusa nyanserna utelämnades. Som titeln angav tog jag mig för att skissera funktionalismens mörka sida då jag inte vill återupprepa broschyrernas klichéer som ligger oss svenskar så varmt om hjärtat - den delade meningen att funkis är solsken, pastell och ideal.

I en artikel – Swedish Modernism at the crossroads, skriver Helena Matsson och Sven Olov Wallenstein mycket intressant om den väg som svensk modernism tog med komplexa anknytningar bakåt och framåt i tiden. I med det inser jag att bloggen, eller i alla fall denna blogg, har stött på sin begränsning. Jag kommer inte i inläggen kunna ge några tillfredställande nyanser på detta komplexa område. Men på några punkter vill jag testa deras resonemang på Slussen.

De menar att funktionalismens viktigaste uppgift blev att få individen att identifiera sig med det modernistiska projektet genom att anknyta bakåt på vissa sätt i syfte att nå det nya. Man anspelade på vedertagna nationella dygder som var lätta att samlas runt inför omställningen. I Slussens fall var man på många sätt vårdslös mot de olika historiska aspekter som samspelar på platsen och det enda som återstår av den gamla Slussen är i princip utraderat (med undantag av en mur). Men läser man arkitekterna beskriva tanken bakom planerna finner man som Matsson och Wallenstein förutsett, en anspelan på gamla funktioner som fanns där innan 1800-talet.

Manifestet Acceptera! ifrån 1931

Den standardisering av estetik och konsumtionsvaror som funktionalismen förespråkade finns på sätt och vis också ingjutet i Slussen genom dess standardiserade material, former och funktioner om man ser till en viss nivå. Dess unika egenskaper kommer in i den specifika sammansättningen, skalan och den ovanliga plats – mitt i Stockholms känsligaste centrum, som den fått. Men utan standardiseringen hade Slussen inte varit det generella och omfattande centrum med länkar ut längst motorvägar in och ut i den västerländska urbana bebyggelsen.

Artikeln nämner också något om hur man förhöll sig till reklam i arkitekturen. Reklamen fick en pånyttfödelse men fick inte finnas i för stort överflöd. Den moderna svensken skulle endast känna begär till en rimlig konsumtion inom vissa rationella gränser. Med för mycket reklam ansåg man att det fanns en risk att begär i sig själv skulle produceras. En nyhet med den arkitektur som presenterades på Stockholmsutställningen 1930 var avsaknaden av dekor och utsmyckning. Budskapen begränsades inte som innan till skyltfönster och enkla metallskyltar eller flaggor från exempelvis affären på bottenplanets ingång.

Men med dagens mått var reklamen inte heltäckande och den berömda stomatolskylten fick glimma ganska ensam över Slussen. Istället introducerade man just immateriella ytor. Gatukonsten kastar sig över dessa , ofta i konkurrens med den nya kvantitet reklam som vi tar för givet. Budskapen skrivna på husen blir fler än de ornamentala uttrycken eller de detaljerat skulpturala.

Ruinen av Yxhults fabrik ifrån bloggen Rostsverige

Det leder oss in på en tredje aspekt – funktionalismens estetiska upplevelse i relation till ruinens. Robert Ginsberg och Dylan Trigg menar att det nyvaknade intresset för ruiner är en kritik av rationalism. Ginsberg påpekar att detta inte ligger primärt i vad ruinen saknar utan snarare för vad det har som inte den övriga bebyggelsen har, en rörelse, kreativitet, liv och skaparkraft i förfallet. I Mattsons och Wallensteins artikel är funktionalismens estetik baserad på ordning och universella, statiska värden.

Det kan tyckas att de båda perspektiven är varandras motsatser men det finns redan i funktionalismen ett frö till en motsats som verkar tillta allt eftersom decennierna passerar . I acceptera! Skriver författarna att man inte får glömma vikten av människans andliga behov vilka bör ligga mellan expressionism och ny saklighet/neue sachlichkeit. Man talar om de universella värden som svensken alltid uppskattat. Men när dessa värden ska bli konkreta uppstår ibland ett slags glapp som skapar en intressant kontrast. Låt mig ta ett exempel..

Välkommen till Selma Lagerlöfs torg av David Molander

I ett av mina tidigare arbeten fann jag en sådan situation på Selma Lagerlöfs torg, byggt 1971 i Backa/Göteborg. Mitt i den brutalistiska arkitekturen i det trista väglandet hade man velat ingjuta platsen med ett historisk svenskt gemensamt värde och ge den en identitet. På ett eller annat sätt slutade det med att man valde Selma Lagerlöf och hennes sagovärld. Så skulle erbjudas en väg ut från den regelbundna ordningen och rationaliteten. Det står bokstavligen ristat in i betongen – en etsning uppmanar oss att FANTISERA och på torgets logotyp flyr Nils Holgersson vardagen på en gåsrygg.

På Slussen breder andra bilder ut sig på betongen men de talar också om en annan plats än den stad som ligger runt omkring, precis som bilderna på Selma Lagerlöfs torg och bostadsförsäljarnas katalogbilder. Varför acceptera! När man kan fantisera?

Teckning på planerad bebyggelse i Aspudden från Sthlmsstad

KÄLLOR:
Bilderna på Ruinen i Kvarntorp och Yxhult är från bloggen Rostsverige:
http://rostsverige.blogs.se/
En presentation av Sven Olov Wallenstein:
http://subsol.c3.hu/subsol_2/contributors3/wallensteinbio.html
Sven Olov Wallenstein om biopolitik och arkitektur på CTLAB
http://www.terraplexic.org/review/2009/5/30/architecture-biopolitics-an-interview-with-sven-olov-wallens.html
Artikeln Swedish Modernism at the crossroads, Helena Matsson och Sven Olov Wallenstein, Documenta Magazine Online Journal:
http://magazines.documenta12.de/frontend/article.php?IdLanguage=1&NrArticle=264
Bilden längst ner är en skiss över planerad bebyggelse i Aspudden från Sthlmsstad