fredag 13 november 2009

Otroliga rum

Målning av Gösta Gustavsson

Jag har varit i Slussens alla gångar, trafikleder, trappor rum och jag kan inte säga att jag tycker om att vistas i de slutna gångarna och de "underjordiska" rummen. Men i min kamera och på min dator blir det fantastiska platser som jag gärna stannar i. Varje bild blir en modell som förenklar en komplex rumslighet.

När jag söker efter bilder på andra modeller av Slussen stöter jag på en konstnär som jag inte känner till Gösta Gustavsson. Han är ungefär jämgammal med nuvarande Slussen och har målat den i flera tavlor. Gustavsson verkar dela samma intresse för rumslighet som jag, för jag hittar ett dissekerat hus som han målat.

Ur mitt projekt Dissekerad gata/Dissected Street 2008

De bilder på Slussen som jag tycker bäst om är de som visar den i ett tillsynes förvrängt perspektiv men som förmedlar en viktigare sanning om de rumsliga förhållandena än själva blickpunktens perspektiv. Hos Gustavssons Slussenbild är perspektivet både utplattad men har samtidigt ett otroligt djup som framkallar en svindel hos mig.

Gösta Gustavsson "Slussen"

Ändå känns färgerna och luftigheten i bilden väldigt 50-tal och funkis. De stora monokroma ytorna och den mjuka texturen med ett lite dimmigt skikt i vissa delar som tillsammans med den typiska arkitekturen och det faktum att platsen inte är planlagd som idag, förstärker den känslan.

Det får mig att tänka på en liknande bild som jag fann i somras på Museum of Islamic Art i Berlin på utställningen Architectur im bild. Bland myllret av abstrakta mönster och labyrintiska gångar irrade jag in i ett litet rum med dämpad belysning på ett tiotal uppslagna boksidor.


Okänd konstnär 1600

Böckerna, gjorda mellan 14-1600 talen av okända upphovsmän, var slående färgrikt illustrerade där de agerande människorna placerats in i scener slående arkitektoniska scener. Jag förstod direkt vad som måste fått curatorn att vilja göra utställningen under den titeln Architectur im bild.

Just som Gustavssons Sluss visade bilderna rummet mer än vad de kunde. Det var som om blicken kunnat böjas kring väggar eller studsa upp, över och ned över scenen. Detaljerna och texturerna tycktes framhävas starkare än formen men förstärkte den på samma gång. Det är känslan av att bilden sugit åt sig rummet och djupet in i sina pappersfibrer som jag vill nå i min Slussbild.



Det är ingen slump att jag därmed till en liten del följer Gustavsson och Sigrid Hjertén. För det finns inbyggt i Slussens rumsliga konstruktion en uppmaning att gripa tag i rummen och locka ut dem eller platta till dem och bända upp, böja till, tills de står precis så att ett lugn infinner sig mitt i rörelsen. Precis som i Gustavssons Sluss där gångarna väller ut ur uppgångarna, alla ytor vill synas och där vägen elegant sträcker sig kring husen.

Till och med kropparna under det transparenta täcket snor sig kring varandra på ett otroligt sätt.

Detta skulle kunna kallas ett förvanskande av de verkliga förhållandena av rummet. Men även om det är ett förvanskande så är det precis som en anatomisk bild, ett förvanskande som i bästa fall ger ett fördjupat innehåll, en bild som ger mer än vad den annars skulle kunna. Den är minst lika riktig även om den inte begränsas av den mänskliga synen som alltid utgår ifrån sin egen blickpunkt och som inte kan se igenom solida material. Jag skulle vilja ha vissa parier så men inte alla. Det blir något nytt kring den tidigare så plana skiss jag gjort. Plattheten och djupet ska blandas om vartannat i en upplöst rytm, där formen bitvis sprängs.

KÄLLOR:
Om Gösta Gustavsson
http://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6sta_Gustavson
En recension av Gösta Gustavssons utställning på Nationalgalleriet Sthlm Februari/Mars 2008
http://www.esnips.com/doc/09aa3c24-c31d-4cdc-a7ee-a3dd37908602/broberg_gustavson
Informationstext om utställningen på Nationalgalleriet som jag även hämtat bilderna ifrån.
http://web.telia.com/~u86638128/utstallningar/gosta_gustavson/gosta_gustavson.html
Infortex från Museum of Islamic art Berlin ifrån uställningen Architectur im bild Juli 2009
http://www.smb.museum/smb/kalender/details.php?objID=23745&lang=en&typeId=10

3 kommentarer:

  1. Hej där, tackar för inlägget på min blogg (Stadsflanoren)och det var trevligt att titta runt på din blogg.
    Jag har själv tagit en del bilder på Slussen som filosofiskt, poetiskt, musikaliskt och arkitektoniskt samt stadsmässigt är Stockholms mest intressanta plats ... smaken tycks till viss del bildmässigt tangeras.

    Kolla här: http://www.peterfrisk.se/PeterFrisksbildbyra/Slussen.htm

    SvaraRadera
  2. Inledningen får mig att tänka på filmen Chelovek s kino-apparatom, på svenska Mannen med filmkameran, av Vertov, från 1929. Kanske något att dra växlar på. Antar att du sett den. Annars finns den via http://en.wikipedia.org/wiki/Man_with_a_Movie_Camera )

    FS

    SvaraRadera
  3. Lars-Erik Hjertström Lappalainen23 november 2009 00:17

    "Det är känslan av att bilden har sugit åt sig rummet...in i sina pappersfibrer jag vill nå i min Slussenbild". Låter bra. Jag vill minnas att du på annat ställe på den här bloggen skriver att du intresserar dig för avgaser och smuts och liknande som fastnat på väggarna på slussen. Tyckte det var en intressant relation; väggarna som suger åt sig materia, och din bild som ska suga åt sig rummet, så att rummet blir en del av pappret, ett djupsmuts i ytans porer. Något slags materiell estetik.

    SvaraRadera